onsdag 22 december 2010

Day 22 – Something that upsets you

Det här kan ta ett tag... det finns myyyycket som upprör mig. Ja, jävlar i min lilla låda, det är nog mer saker som gör mig upprörd än som inte gör det ibland. Stora, seriösa saker, som miljöförstöring, rasism, krig, till små, mindre seriösa saker, som när flingorna är slut på morgonen, foppatofflor, och folk som pratar med bebisröster. Det som jag valt att nämna idag (och jag ska prata! Prepare for WALL OF TEXT!) ligger väl någonstans däremellan.

Det som gör mig väldigt upprörd just nu äääär kvinnor i filmer baserade på böcker av Michael Crichton. WTF tänker ni nu, hur orkar man störa sig på det - och varför? Jag ska förklara, och försöka undvika spoilers så gott det går.

Jag har läst tre av hans böcker (Jurassic Park, The Lost World och Passagen/Timeline), och sett filmerna baserade på de böckerna. Nu är Timeline visserligen den sämsta filmen (och filmatiseringen) som gjorts någonsin och alla som var med i den borde stenas (JA, TILL OCH MED GERARD BUTLER!), men om man bortser från det ett tag... Hmm, vi börjar från början tror jag.

Jurassic Park följer boken ganska bra, och därför är de flesta karaktärer ungefär likadana som i boken. Jag stör mig inte sååå mycket på det här, kanske lite på att den enda som inte fick en actionfigur är den lilla tjejen, men det stör nog henne ännu mer. Och Ellie är liiite mer badass i boken, men ändringarna från film till bok gäller båda manliga och kvinnliga karaktärer, så det är chill.

Ellie fick en actionfigur. Det kanske hon ångrar...
Bildkälla: http://www.toyarchive.com/
Sen läste jag The Lost World, och Sarah Harding är lite annorlunda i boken. Bland annat har hon kort hår, och det störde mig lite att hon inte har det i filmen. Det blev värre när jag råkade slå på TVn för några dagar sen och såg en scen i den här husvagnen precis när alla kommit dit och Ian kört ut den svarta ungen (som i boken är två ungar, ingen av dem hans, en svart kille och hans vita tjejkompis, men det fungerade att slå ihop dem) för att prata med Sarah, som han åkt iväg för att rädda från den farliga ön. "I love that you rode in here on your white horse to rescue me", säger Sarah, lite ironiskt eftersom hon inte behövde räddas.

"Rädda mig, Jeff Goldblum, rädda mig!"
Bildkälla: http://www.kelwick.karoo.net
YEAH RIGHT!!!! Vet ni vad som händer i boken? De åker till ön för att en manliga kollega till Ian åkt dit på en galen expedition och ropat efter hjälp. Ian ringer Sarah, som för tillfället befinner sig i Afrika och tittar på hyenor (tror jag det var) och undrar om hon inte vill hjälpa till med räddningen. Sarah, som ändå gillar Ian, tänker "why not?" och åker iväg. Hon liftar med bad guysen till ön, och de försöker dränka henne! Badass!Sarah flyter dock iland och lyckas ta sig bort till the good guys, och lyckas tillsammans med en asball typ som heter Thorne (och inte är med i filmen) göra alla bra grejer som händer efter det. Inkluderat att rädda Ian från den fallande trailern, hålla ett pep-talk för den lilla tjejen (det är inget fel med att vara tjej och bra på matte, okej?), för att sedan ta med henne på en galen motorcykelfärd där den lilla tjejen måste skjuta en raptor för att rädda den lilla killen.

SARAH HARDING ÄR SÅ JÄVLA AWESOME. Och nu är hon visserligen ganska awesome i filmen också, även om handlingen är väldigt annorlunda mot boken, men det stör mig att grundhandlingen ändå är att hon måste räddas (ja, jag vet att det bara är så för att Ian tolkar det så, men vem är det vi ska identifiera oss med i filmen egentligen?). Och hon är mer badass i boken...

Sen har vi Timeline. HERREGUD. Boken är en nice bok om tidsresor, med den där konstiga teorin om multiversum (jag gillar den inte, men allt forskning verkar tyda på att det stämmer, så vad ska man göra?) som grund för det.

I filmen Timeline orkade de inte riktigt med den där vetenskapen, så de bara "OMG WORMHOLE!!". Man får ont i själen av att se det. Jag orkar inte gå in på allt annat som sög med den filmen, men det är allt, inklusive skådisarna. Så nu vet ni.

I boken har vi fyra viktiga kvinnliga karaktärer. Fem om man räknar med en som mest är med i bakgrunden i början. Vi har Kate Ericson, en arkeologbrud som är grym på att klättra och spenderar mycket tid hängandes upp och ner i taket på en kyrka i början av boken. En marinsoldat. Lady Clarie, en bitchig 1300-talsbrud som man aldrig vet var man har. En doktor som undersöker mystiska dödsfall. Samt Donigers (Timelines motsvarighet till John Hammond, men inte den snälla versionen i filmen) sekreterare... eller jag vet inte om det är vad hon är, för hon fixar allt åt honom, och är den enda som vågar säga ifrån när hans moraliska kompass sviktar (hon är även hans ex, men det verkar inte påverka deras jobbrelation alls).

I filmen har marinsoldaten, doktorn och sekreteraren bytt kön och blivit män. Det finns ingen som helst logisk anledning till det - ingen av dem är med särskilt mycket för att det ska göra till eller från, men det är så jävla konstigt bara. Ingen av männen har bytt kön, och jag tror att enda anledningen till att Lady Claire och Kate fick vara tjejer är att (SPOILERS!) de annars skulle behöva göra de manliga karaktärerna gay, and we can't have that, can we?

Chris och Kate är så jäkla medeltida.
Bildkälla: http://img.yaboon.com/
Kate, som också är korthårig i boken, får alltså åka tillbaka i tiden med lite andra typer. I boken så måste hon ha peruk på sig för att en kvinna på den tiden skulle aldrig haft så kort hår som hon, och senare så "klipper" hon av det hår hon har kvar med en kniv för att kunna låtsas vara man och undgå att bli upptäckt. Kate gör massa awesome saker, som att klättra omkring på ett torn och springa runt i taket i någon sal, och hoppa mellan bjälkar och alla möjliga coola grejer. Gör hon det i filmen? Nä. Där klarar hon knappt av att klättra ner för ett jävla halmtak liksom. Att hon klarar av att låtsas vara man utan att byta kläder sig mig att hon inte har klänning på sig i boken, men det har hon ju såklart i filmen för fan heller att en kvinna skulle ha byxor på sig. Vad falls liksom! Och långt hår har hon också, såklart.

Lady Claire är i boken en scheming BITCH som jag fortfarande är lite osäker på vad hon egentligen gjorde, men det är hon såklart inte i filmen. Där är hon en fantastisk person som bara utnyttjas av de onda... jag vill säga fransmännen? De onda ondingarna i alla fall. Men hon är ju egentligen en snäll person och hon förtjänar inte att dö martyrdöden som vi får veta att hon gjorde (i filmens första fem minuter, så det är inte en spoiler). Åh, Lady Claire, du är så vän! BLAHAA!!

Här är grejen med Michael Crichtons karaktärer vad jag har märkt: de är så inihelvetes kompetenta. Man får inte vara med i boken om man inte har någon praktiskt funktion och kan hjälpa till på expeditionerna, och det spelar ingen roll vilket kön man är (herregud, ungarna i The Lost World är för fan kompetenta, och de är tio!). Dessutom gillar jag hans kvinnliga karaktärer, för de är bra på det de gör utan att bli den där supersexiga amazonkvinnan som måste tas ner på jorden.

SÅ VARFÖR FÅR DE INTE VARA DET PÅ FILM!?!!?!?!!?!?

Kakor till alla som orkade läsa. Nu ska jag se på finalen av Ung och bortskämd. Om inte Daniel vinner har vi en annan grej jag kan bli upprörd över...

True story.

2 kommentarer:

Trams sa...

Ge mig kakor!

Nu vill jag ju läsa Crichtons böcker ännu mer!

Ibland, och framför allt när det kommer till kvinnliga karaktärer suger Hollywood så jävla mycket. >_<

Ell sa...

Du kan få nästa vecka! XP

Läs dem!!!! De är bra. Jag ska till biblioteket sen och låna några till tror jag. :D

Ja, det är sjuuukt störande. Jag förstår inte varför det ska vara så jävla svårt.