fredag 8 september 2017

Alltså, har du sett?

Jag har blivit med podcast! Igen. Någon enstaka av er kanske minns Podcast tjugoåtta:sjutton som jag hade tillsammans med min klasskamrat Joachim för några år sedan, men den är ju tyvärr död och begraven sedan länge. Nu är jag dock starkt tillbaka i poddandet med en ny, spännande show!


Alltså, har du sett? är en podd där jag, Hanna och Ch varje vecka pratar om nån film eller serie som vi undrar om de andra har sett. Första avsnittet släpptes igår och nu borde ni kunna hitta oss i er lokala podcastapp, och har ni ingen podcastapp är det fan dag att ni tar och skaffar en. Det är en 2017, kom igen.

Egentligen är podden mest en ursäkt för att vi ska kunna ringa varandra på Skype Google hangouts en gång i veckan, eftersom det varit så nice att göra det när vi arrangerat MultiCon. Tanken med podden är att vi nu ska få allt det roliga (dvs ringa och snacka skit) utan det jobbiga (dvs arra ett konvent). Plus att vi tvingar alla vi känner att lyssna på hur sjukt roliga vi är.

Well, så är det iaf! Första avsnittet kom igår och vi planerar att släppa ett avsnitt i veckan, på torsdagar. Sätt igång och lyssna bara, det blir kul för er.

Ni hittar oss såklart på Twitter, Instagram och även Facebook, om man nu sysslar med sånt.

True story.

torsdag 7 september 2017

Review: Throne of Jade

Throne of Jade Throne of Jade by Naomi Novik
My rating: 5 of 5 stars



De är inte i Kina lika mycket som jag minns det i den här boken, bara den sista tredjedelen. Men jag gillar det, det hade varit konstigt att bara hoppa förbi så många månader av resande som om det inte var någon tid alls.


Jag gillar verkligen hur Novik delar de här böckerna i tre delar, hon lyckas alltid göra delarna ungefär lika långa utan att dra ut på handlingen eller stressa den. Det är väldigt imponerande! Speciellt när man vet vad som kommer hända i de kommande två böckerna, för set-upen för vissa händelser är så välgjorda och subtila. Love it!
     

View all my reviews


True story.   

torsdag 31 augusti 2017

Status update

Gissa vem som är sjuuuk? Moi. Jaja, jag klarade mig över en månad på mitt nya jobb utan att vara sjuk, det är ju typ nytt rekord, om man då bortser från att jag fortfarande snörvlade som en idiot när jag började där. Men igår var alltså första dagen jag var hemma från jobbet sen jag började. Man sjukskriver sig via mail, vilket jag tycker är nice, för jag hatar att fucking ringa och sjukanmäla mig. Tror alltid jag ska bli utskälld för att jag inte kommer. Jag vet inte om alla känner så, eller om det har att göra med att på mitt första jobb - som eventsäljare på The Phone House - blev jag utskälld för att jag var sjuk. Jag blev seriöst coaxad till att komma till jobbet när jag hade halsfluss och den gången jag stannade hemma för att jag var magsjuk blev de svinsura.

Alltså, folk som snackar om att ungdomar är lata och inte tar några skitjobb kanske ska fundera på vad ungdomar förväntas ställa upp på. Jag var arton och visste inte bättre på den tiden, men shit vad jag inte skulle acceptera sånt beteende från en chef/teamleader (vadfan han nu var) idag.

Google illustrerar hur livet som vuxen är
Annars är livet som vuxen med riktigt jobb ganska nice! Jag har som sagt mitt eget kontor, egen jobbdator, jobbmobil, allt sånt där som man ska ha när man jobbar ... förutom något att göra. Eller ja, nu är alla tillbaka från semestern så det börjar komma mer och mer arbetsuppgifter, men det har funnits en del dagar då jag verkligen haft noll arbetsuppgifter och bara känt mig som att jag går dit och låtsas vara vuxen. Lyckligtvis har museet gjort mig duktig på att ha tråkigt och man kommer långt med att lyssna på poddar och lägga pussel online.

När jag väl har något att göra är det riktigt kul dock, så jag klagar inte! Jag hade ju kunnat börja jobba i en skitstressig period, så att ease into jobbet är inte så farligt och jag börjar bli något mer självgående. Det har dessutom inte varit så jobbigt att gå upp tidigt varje morgon som jag trodde, eller att pendla. Jag äter min frukost på tunnelbanan och lyssnar på en podd (oftast My Dad Wrote A Porno eller My Favorite Murder - två poddar som egentligen inte lämpar sig när man äter) och imorse saknade jag nästan att inte göra det när jag åt min frukost hemma.

Jag efter tre timmar med poddar och pussel
Jag vet inte om livet än så länge blivit sådär perfekt och fantastiskt som jag trodde att det skulle bli när jag fick ett jobb, men it's getting there. Jag spontantköpte kläder online igår för tusen kronor och jag har inte ens ångest över vad det gör med min månadsbudget, och det är typ vad jag lagt på kläder sammanlagt de senaste två åren. Pengar kanske inte gör en lycklig, men det gör en fan inte ledsen heller.

Next up i vuxenlivet: köpa en ny, större lägenhet. Vi får väl se hur det går.

True story.

onsdag 30 augusti 2017

Review: His Majesty's Dragon

His Majesty's Dragon

My rating: 5 of 5 stars

Åh, jag älskar den här boken! Att läsa om serien 2013 var det som fick mig att läsa över hundra böcker det året och året därefter, och jag fattar verkligen hur det gick till för typ samma sekund som jag började läsa boken kunde jag inte lägga ifrån mig den. Jag är så taggad på att få läsa om hela serien OCH att det är en bok jag inte läst än som väntar i slutet!

Basically om du gillar drakar ens lite behöver du läsa den här boken. Jag fattar inte den historiska aspekten för jag gillar inte brittisk historia och jag kan inte alltid förstå Laurence, men den är tillräckligt välskriven för att man ska kunna relatera till honom ändå och hänga med i de stora historiska sammanhangen, så det har aldrig varit ett problem för mig.


True story.

fredag 25 augusti 2017

Juli i bilder

Juli var en wild ride tbh, såhär kommer lite gryniga (varför?!) bilder som bevisar det.


Arrangerade ett sista MultiCon och det var precis så kul som det ser ut som på bilden. Kanske.



Tog välförtjänt semester och drog till Skåne för att hälsa på Chriss. Köpte en ananasljusslinga som jag poserade i hennes nördiga lägenhet because of course. Tyvärr blev jag ju sjuk då eftersom jag aldrig kan hålla mig frisk så det var ju typiskt, men kul ändå!



OOOOCH så fick jag ett nytt jobb!!! Med fet lön. Det tycker jag att jag gjort mig förtjänt av.



Sista dagen på museet hade jag den här klänningen på mig. Det står "leave me alone" under kaktusen.




Mina museikollegor såg till att jag skulle sakna dem med en gång förstås ...



Och på mitt nya jobb fick jag ett fint kontor! Notera lilla Aloe Vera från MultiCon som står i fönstret. 




I väntan på att Martin skulle anlända till Stockholm sent på kvällen passade jag på att caféskriva lite samtidigt som jag fångade pokémon med min nya powerbank. Eventuellt sommarens bästa köp.



Det var pokémon go event och jag var dressed for the occassion, så att säga.



Ben & Jerry's fixade ÄNTLIGEN lite veganglass till Sverige och livet var värt att leva igen. Den är fucking amazing och jag tänker äta den jämt, tacohej.

 
Och det var juli! Trots att Martin var i Stockholm i typ två veckor och jag umgicks massor med honom har jag NOLL bilder på det för han vägrar vara med på bild. Tönt. Det var iaf ett år sedan vi började dejta den 29e, så det var nice. Har aldrig varit i närheten av att fira ettårsjubileum med nån faktiskt.

True story.



onsdag 23 augusti 2017

Review: Shadow Scale

Shadow Scale

My rating: 3 of 5 stars

Jag vet inte vad jag tycker om den här. Jag minns inte så mycket från första boken, vilket inte var så bra för det innebär att jag var tvungen att hoppa in i allt konstigt som händer. Seraphina's mind garden är ganska skum liksom, även om den är cool också.

Pacingen kändes som att den var all over the place, vilket jag inte alls mindes från första boken, men det är nog på grund av allt resande. Jag minns det som att första boken till största delen utspelade sig i en stad, men det kanske den inte alls gjorde. Pacingen kanske var weird i den med.

Den hade dock bra HBTQ+-representation (och inte bara en token gay dude med ett tragiskt slut), så det var nice och jag är ju alltid a slut for dragons, sååå ... Jag skulle nog läsa en tredje bok och det skulle nog få mig att gilla den här mer.


True story.

onsdag 19 juli 2017

Juni i bilder

Den här posten är bara lite sen - hurra! - så nu kör vi.


Började med att unna mig en ledig söndag med cosplayfix inför MultiCon. Det blev asniiice.


Spelkväll med mina kollegor. Jessika hade med sig sin valp som heter MOFASA.


Balkongodlingarna kom igång!


Jobbade med pappa ute i Norrtälje (oohh). Det var jättefint väder vilket var nice förutom att det var svettigt och jag brände mig i solen så jag antar att det inte var så nice ...


Träffade en small birb.


Köpte en extremt flashig kjol.


Jobbade med min bror och vi käkade lunch hemma hos honom. Sylvester var jättearg för att vi inte delade vår mat med honom.


Beställde en pizza utan ost. Det var uppenbarligen oacceptabelt.


Martin och jag åkte ut till hans landställe över midsommar! Jag var glad för jag kunde ta hur många bilder som helst på honom och han kunde inte göra något för han kör. Han var jättearg av exakt samma anledning.


Neej, okej, han var inte så arg.


Midsommar i Öregrund var superidylliskt och svenskt med typ kransbindande, dans runt midsommarstång, hela släkten där osv. Jag är van vid att jag och mina föräldrar gömmer oss på vart landställe och inte pratar med nån så det var lite överväldigande men kul.


Avslutade månaden innan MultiCon med att bli blond. Och tog coola selfies med min nya bästis Aloe Vera.

Tog inte jättemånga bilder under MultiCon tyvärr, men det kommer en separat post om det ändå tror jag!

True story.

tisdag 18 juli 2017

Review: The Ice Balloon: S. A. Andrée and the Heroic Age of Arctic Exploration

The Ice Balloon: S. A. Andrée and the Heroic Age of Arctic Exploration

My rating: 3 of 5 stars

Jag läste ut den här för jättelänge sen men glömde skriva en recension. Ooops.

Jag trodde jag skulle vara förberedd för det här. Jag har läst massor med böcker om folk som fryser ihjäl på berg och jag älskade Expeditionen så jag antog att det skulle vara lugnt att läsa den här. Den handlar ju om samma ämne som Expeditionen!

Yeah, jag hade fel. Det är om samma expedition, men den ger också massa kontext (som saknas i Expeditionen) om att upptäcka Arktis i allmänhet. Andra expeditioner, varför det var så viktigt, såna saker, och det var superintressant förstås. Lite svårt att hålla koll på alla namn, datum och olika expeditioner, men ändå intressant.

Så vad hintar jag på? Svältandet. Folk som fryser till döds är inte mysigt, men folk som svälter? Skitäckligt. Att läsa om hur folk är så utsvultna, så desperata, att de bokstavligt talat äter sina egna kängor? Det är det som jag reagerade mest på, mer än kannibalismen, för om jag dog och någon annan svalt skulle jag inte bli arg eller hemsöka dem om de åt mig, men fatta att vara så hungrig att du äter lädret på dina egna kängor! Jag kan inte komma över det.

Så ja, inte samma som att läsa om bergsklättringsolyckor. Men ändå intressant, även om den inte handlade lika mycket om Andrée som jag kanske hoppats på.


True story.

söndag 16 juli 2017

Maj i bilder

Ja okej det är jättelänge sen det var maj men jag gjorde säkert jätteroliga saker då så jag tycker vi tar en titt!!


Det var första maj och ingen var på museet, så jag spenderade tiden med att läsa utomhus istället.


Jag åkte till Umeå och där hittade jag och Martin den här stackaren på Ikea som "behöver kärlek" så naturligtvis köpte vi den. Numera heter den Groot och jag tror den mår bra hemma hos Martin.


Vi 3D-printade grejer till MultiCon-spelet och jag fick designa dem själv, vilket var svincoolt!


Efter ett tips från Amanda gjorde jag mina egna pizzabullar. SÅ GOTT.


Var på farmors begravning. :(


Konstfackseleverna hade sina slutprojekt och den här var ... speciell.


Jobbade i bokningen och fick en ny kompis.


Fixade med min ascooola MultiCon-cosplay!!


Martin och jag var hemma hos Li och Erik och spelade pokémonopol. En av katterna ville vara med ...


Vi kallar den "helg på museet".

Well, det var visst det jag gjorde i maj! Exciting shit.

lördag 15 juli 2017

Review: Gryningsstjärna

Gryningsstjärna

My rating: 5 of 5 stars

Ibland känns det som att jag bara klagar på alla böcker jag läser. "Den var dåligt skriven, jag gillade den inte, det var dåligt" bla bla bla till en punkt där jag undrar om jag är för kritisk? Jag klagar alltid på att böcker inte är välskrivna och efter ett tag undrar jag typ om nån bok kommer vara bra nog? Jag kände speciellt så efter min recension av Odinsbarn eftersom alla och deras mamma älskade den och jag var underväldigad.

Sen läste jag den här och vet ni vad? Jag kan uppskatta välskrivna böcker! Det krävs bara att de faktiskt är välskrivna. Jag kanske är överdrivet positiv eftersom Odinsbarn var en sån besvikelse, men det var såååå uppfräschande att läsa någonting bra. Någonting som inte upprepar varenda mening femhundra gånger så att läsaren verkligen fattar. Någonting som kändes redigerat. Med karaktärer jag kunde relatera till och bry mig om!

Ärligt talat, jag vet inte ens om den förtjänar fem stjärnor, för om jag läst någonting fantastikt innan hade jag kanske bara givit den fyra. Men den awkward "åh här har du dina krafter, Aíli"-scenen från första boken som var mitt största klag då finns inte i den här, så den är bättre. Det är en bra uppföljare! Och jag kan knappt vänta på del tre (men känn ingen press, Charlotte).

Så fem stjärnor fick det bli.


True story.

torsdag 13 juli 2017

Just keep swimming

Okej, här kommer en kort timeline över hur jag fick mitt nya jobb. Helt enkelt därför att jag tror att det kanske finns folk som behöver lite optimism i sitt liv. Även om jag vet att det är fett svårt att vara glad för andra när saker är jobbiga, men ja. Fucking hang in there.

15 juni: jag söker lite jobb (som jag inte får) och allt är så jobbigt att jag literally ligger på min yogamatta och hetsgråter eftersom jag inser att jag inte nått mitt mål att ha ett riktigt jobb innan sommaren. Sen gick jag ut och sprang 13 km för det är så jag hanterar alla mina problem.

Bildkälla. Foto från Benita Abraham
16 juni: jag får ett samtal om en jobbintervju på Botkyrka kommun veckan efter, vilket var exakt vad jag behövde dagen efter ett break-down. Senare samma dag får jag ett mail från en rekryterare som sett mig söka tjänster jag inte varit kvalificerad för hos Norrtälje och Danderyd kommun som tipsar om en tjänst hon tror jag skulle passa för. Jag går hem och söker tjänsten och säger att hon gärna får ringa och berätta mer om den.

19 juni: rekryteraren ringer och berättar om tjänsten ("vet du hur långt bort Norrtälje ligger? En del jag pratat med har inte gjort det") och ber mig komma på intervju med hennes kollega veckan därpå.

Bildkälla. Foto från Benita Abraham
22 juni: jag går på intervju hos Botkyrka kommun. Det går sådär. Sen tar jag min första riktiga semester från museet och blir borta i över två veckor.

26 juni: trots att jag egentligen bara vill fokusera på MultiCon som börjar om två dagar åker jag på intervju med rekryteraren. Vi pratar nästan bara om just MultiCon på intervjun och han säljer in Norrtälje kommun som en jättebra arbetsplats. Mina kära konventkollegor (aka vänner) vittnar alla om hur de fått jobb genom att prata om konventet.

27 juni: rekryteraren säljer in mig till Norrtälje kommun, som vill träffa mig. Jag förklarar att jag är extremt upptagen med MultiCon, vilket de har full förståelse för, men att jag kan komma in dagen därpå. Jag planerar om hela min kväll och sover hos mina föräldrar i Täby istället för hemma.

Bildkälla. Foto från Benita Abraham
28 juni: jag går upp klockan fem på morgonen för att vara i Norrtälje klockan 8. Eftersom jag är en extrem tidspessimist kommer jag fram dit 7.20, men det ger mig plenty of time att styra upp lite MultiCon-business innan jag går in. Själva intervjun är jätterolig och vi pratar vidare om MultiCon, och jag känner mig fett positiv och glad på vägen därifrån. Jag skickar mina referenser till rekryteraren.

30 juni: rekryteraren mailar och säger att Norrtälje kommer att höra av sig nästa onsdag för "fortsatt kontakt". Jag är så upptagen att jag literally inte hinner svara honom förrän dagen därpå.

5 juli: Norrtälje hör inte av sig och min tidigare extremt positiva känsla blir lite mindre positiv.

Bildkälla. Foto från Benita Abraham
6 juli: Norrtälje ringer och börjar samtalet med att fråga om hur MultiCon gick, och jag är nära att skrika WHATEVER FÅR JAG JOBBET ELLER INTE?! Nästa fråga är om jag vill börja jobba hos dem och svaret är självklart ja. Därefter krävdes en del pusslande med hur jag ska kunna börja redan veckan därpå utan ge museet för stora problem, men eftersom alla där vet att jag letat efter ett nytt jobb så länge och är fett supportive gick det bra.

12 juli: jag jobbar sitta dagen på museet. Mina kollegor ställer till med ett jättestort fika och jag känner mig extremt uppskattad.

13 juli: Harrison Fords födelsedag. Also, min första dag på nya jobbet. Jag har mest fått lära mig om systemen jag ska jobba i, men jag fick göra en karta i alla fall och jag ser fett mycket fram emot att börja jobba på riktigt. Jag ska till och med få ett eget kontor!! Och jag fick en välkomstväxt. Så jävla vuxet, I love it.

Så, vad var poängen med den här onödigt långa och tråkiga posten? Tre saker:
  1. Det tog mig mindre än en månad att gå från crying mess till första dagen på jobbet Och det var efter månader utan så mycket som en telefonintervju. Plötsligt händer det bara, så keep going.
  2. Prata om dina fucking passion projects på intervjuer, för din framtida arbetsgivare kommer antagligen tycka att det är skithäftigt och det är personer som gillar sånt som du vill jobba med.
  3. Benita Abraham är ett comedic genious.
Det var allt. Nu ska jag sova för jag måste upp skittidigt om morgnarna nu för tiden. Imorse vaknade jag seriöst 04.36, men mitt mål är att korta ner min morgonrutin så att jag inte behöver vakna förrän 5.00 åtminstone ...

True story.

onsdag 12 juli 2017

Review: Odinsbarn

Odinsbarn

My rating: 3 of 5 stars

Lever den här boken upp till hypen? Nej. Jag tänker gå så långt som att säga att den är överhypad och inte alls så bra som de säger. Det är som i Unbreakable Kimmy Schmidt när Mikey säger att Cate Blanchett är en fantastisk skådis och Titus svarar "is she? Or is she just tall?". Är den här boken bra eller är den bara lång? Spoiler: den är bara lång.

Alltså, jag säger inte att alla böcker som är såhär långa är dåliga, men är det inte typ Stephen Kings Det eller Lord of the Rings så borde den antagligen redigerats ner. Och det här fallet här. Först hade jag fått för mig att författaren var väldigt ung och tänkte att jag kunde vara lite schysst, men eftersom det inte var så känner jag att det inte finns några ursäkter. Låt inte en debutförfattare skriva 600 sidor oredigerat.

Och den känns så oredigerad? Skrivandet är rambly, genom att konstant gå över samma saker om och o igen, och ibland så introduceras koncept i berättelsen på platser där det känns som att de borde nämnts långt innan. Det känns som att författaren hela tiden tänkte "jag ska fixa det här när jag redigerar" och aldrig gjorde det (fast det är väl klart boken redigerats, det känns bara inte så).

Dessutom gör den sååå många saker om stör mig i skrivande. Kursiverade tankar som redan förklarats i den löpande texten. Aaaaalldeles för många utropstecken. Witty dialog som fick mig att cringea. Och den kan inte bestämma sig om den ska använda modern språk eller mer ålderdomligt, så den kör nån sorts mix mellan båda som inte funkar.

Allt det här gjorde det väldigt svårt att relatera till protagonisterna, som är väldigt tråkiga personer. Hirka är ????. Hon är typ den klassiska YA-huvudpersonen i det att hon inte har någon personlighet och ändrar den när det passar berättelsen. Hon är lite egoistisk och väldigt säker på att världen är ute efter henne, vilket oftast är sant men inte alltid. Hennes love interest, Rime, är varenda Edward Cullen tragiska-angsty-broody dude som vi sett förr. Och precis som i Twilight finns det en anledning till att de inte kan kyssas eller ha sex som är ... lite problematiska. Det är ganska 1900-tal att shamea tjejer för att de har sex, även när det är av magiska anledningar.

Plus att hon fuckade upp världsbygget. Det tar alldeles för lång tid för svansar att nämnas med tanke på bokens premise och de verkar inte ha spelat så stor roll i Hirkas liv? Vilket känns konstigt eftersom det känns som att svansar borde vara en stor del av kroppsspråket i världen, men det är det inte. Jag får aldrig känslan av att Hirka har problem med att uttrycka sig på grund av sin brist på svans eller att de andra karaktärerna typ avslöjar sig genom att svansen rycker till när de inte menade det. Det känns som att hon missade något där.

Så varför tre stjärnor? Jag vet inte, kanske för att jag gillade att den var baserad på nordisk mytologi eller för att det var kul att läsa riktigt high fantasy igen, där folk hänger på värdshus och kastar öl på varandra. Det är inte något jag läser ofta nu för tiden och jag blev nostalgisk. Och med tanke på bokens slut är jag, irriterande nog, sugen på att se hur det fortsätter.


True story.

måndag 10 juli 2017

Norrtälyeah

Över en månad sen jag skrev sist, oookej. Älskar när en blir en sån där bloggare som bara ber om ursäkt för att det gått så lång tid sen sist det bloggades. Och med det menar jag: hela min bloggkarriär. Eller kanske inte.

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja det här inlägget? Men I guess att jag kan göra det enkelt för mig och ge mina viktigaste nyheter: jag har fått ett jobb. Ett legit, riktigt, heltidsjobb på en kommun norr om Stockholm, aka Norrtälje. Med en fancy titel också, som GIS-ingenjör. Martin är svinnöjd för att han "visste att jag skulle bli ingenjör förr eller senare", så det känns ju skönt att veta att jag äntligen är värd honom ... Eller okej, jag är också nöjd för det är en fancy titel och vem vill inte ha en sån, men jag hatar också ingenjörer (se: "när vi skulle bygga ett pepparkakshus var vi tvungna att maximera användningen av deg genom att mäta volymen på degen först". Seriöst!?).

Jag vet ärligt talat inte vad fan en ingenjör är.
Bildkälla
För den som tänker "Norrtälje? Är inte det aslångt bort? Vågar jag säga något eller regnar jag på paraden då?" så är du spot on. Det är skitlångt bort. Typ 90 minuters restid, och det inkluderar inte tiden jag måste lägga till för att gå till tuben och till själva jobbet. Det kommer suga, jag vet det. Men jag är också lite taggad. Bussen tar en timme så det blir fan massvis med lästid och jag har inte hunnit läsa ordentligt på länge. Jag kan skriva om jag tar med mig laptop eller surfplatta (eller bara telefonen). Eftersom två år i kassan på Naturhistoriska är jag ganska bra på att ha tråkigt, liksom.

Jag börjar på torsdag vilket känns galet, men det gick fort det här. Tanken var att jag skulle jobba några dagar på museet först för att inte lämna dem high and dry, oooch sen fick jag konventsjukan och har inte kunnat jobba. Jag ska nog släpa mig in på onsdag bara för att lämna tillbaka passerkort och skit, men ja, inte som jag hade tänkt mig.

Bildkälla
Har jag panik? Ja. Jag vet att jag ska till Norrtälje på torsdag och börja jobba men min mentala planering är fortfarande att jag ska till museet resten av sommaren. Att jag ska jobba alla helger. Ha ledigt nästan alla måndagar. Men nope, inget sånt. Det blir liksom ... riktigt jobb. Åtta timmar om dagen. På ett kontor. Som man gör.

Nej, men vadfan. I've got this. Det kanske kommer bli jobbigt och det är svårt att tänka att jag faktiskt har ett riktigt vuxet jobb och att jag kommer leva ett riktigt vuxet liv nu (lol, as if), men jag har velat det här väldigt, väldigt länge så det kommer bli bra. Det kommer bli värt det. Om inte annat när jag får min första riktiga lön. Det kan jag knappt vänta på!

True story.

lördag 3 juni 2017

Review: I ljusets makt

I ljusets makt I ljusets makt by Leigh Bardugo
My rating: 3 of 5 stars

Som Chriss sa, "it's garbage, but it's good garbage". Den är inte särskilt revolutionerande, folk som kan saker om Ryssland verkar rätt sura på den, men den är underhållande och svår att lägga ifrån sig.

Grejen är, den kunde ha varit riktigt bra för första kapitlet/prologen var otroligt välskrivet, men sen gick den från tredje till första person och språket blev betydligt sämre. Vilket var trist.

Ännu tristare? Tråkiga gamla stereotyper. Vissa inte särskilt subtila rasstereotyper där fantasyraser och nationaliteter obviously motsvarar riktiga stereotyper som ... inte är så bra. Lägg till lite härlig sexism på det, där alla snyggare tjejer (utom ett undantag) är ondskefulla bitches och de alldagliga är goda och fantastiska. För det är så världen fungerar.

Men jag kommer ändå läsa de andra böckerna. För underhållande skräp är ändå underhållande.

View all my reviews

söndag 28 maj 2017

Vad jag gör på internet nu för tiden

Jag vet inte om nån faktiskt bryr sig, men här kommer en lista på vad jag gör på internet nu för tiden:
  • Sociala medier
    Well, duuuuh. 90% av det jag gör. Ni hittar mig främst på tumblr, Twitter och Instagram. Räknas det ens som att vara på internet att kolla sociala medier nu för tiden? Jag är tveksam.

  • Läser bloggar
    Inte lika ofta som jag vill dock ... mina favoriter är och förblir Epbot och TramsFrans.

  • Har hållit på med Duolingo sedan typ 2013 och klarat av kurserna i tyska, franska (skitspråk), norska, esperanto (mysspråk!!) och spanska. De har släppt japanska till iOS tror jag, men det verkar inte redo för webben eller Android än, så även om jag är mest taggad på det tror jag nästa kurs blir italienska eller ryska. Kan inte påstå att sidan gjort mig flytande i något av språken, men det är roligt att lära sig i alla fall!

  • Sysslat med sedan i sommar och klarat av kurser i Python, HTML, CSS och Javascript. När jag var ung älskade jag att koda fula hemsidor i HTML så att sitta med det här och försöka lära mig programmera är kul av ungefär samma anledning. Plus bra att ha på CVt!

  • Tekniskt sett en blogg, men jag har gått bakåt i arkiven till 2013 utan att tröttna, så det får sin egen kategori. När jag är klar med allt annat eller sitter och tråkar in på Cosmonova är det främst Captain Awkward jag roar mig med.

  • Gamify your life! Har hållit på med Habitica sedan 2013 eller 2014 och är snaaaart level 100. Stödjer även sidan ekonomiskt och det är det första ställe jag lagt ner pengar på för att köpa typ virtuella husdjur. Men det är kul, rekommenderar sidan till ALLA som vill bli mer produktiva.

  • Okej, TEKNISKT sett ett socialt medie (medium?), men jag använder det inte riktigt så? Pinterest är dit jag går när jag känner mig lite hipstrig och vill pinna någon fin bild på ett höstlöv eller någon som springer i regnet. Känner noll krav på att gå in dagligen eller att kolla vad alla pinnar. All flash och no substance.

  • Random skit
    Resten av tiden vet ni hur det är, man klickar på en länk som tar en till en sida där man hittar en ny länk och så vidare och sedan har man plötsligt lärt sig allt om bensinmackarnas historia i Sverige (visste ni att ordet "mack" kommer ifrån företaget som gjorde Sveriges första bensinpump, och är en förkortning av ägarnas initialer, Matthiason, Anderson, Collin och Key?) ...
Aaaaanyway, det är vad jag gör på internet. Vad fan gör ni?

True story.